Liten uteplats på skuggig radhusframsida

Något av det roligaste jag vet är när en bloggläsare kontaktar mig för att få hjälp med utformningen av något i dennes trädgård. Här var det en radhusägare som hade en liten uteplats bredvid ingången på framsidan som de inte riktigt visste hur de skulle utforma.

I det här förslaget har jag utgått ifrån två spaljéskärmar som ligger omlott. Med glesa spaljéer kommer man att kunna se igenom och få ett luftigt intryck samtidigt som blicken bryts lite, så att man inte fokuserar så mycket på bilarna som står parkerade utanför. Man får en ombonad plats utan att känna sig för instängd.

Den bortre spaljén, som är lite lägre än den närmre, har en överliggare medan den närmre spaljén är står i 90 graders vinkel. Den vinklade spaljén speglas i hörnet intill husväggen (fast ca 20-30 cm från vardera vägg för att skydda fasaden lite mot fukt). Här är spaljén i samma höjd men något smalare.

Spaljéerna delar in framsidan i två trädgårdsrum. Ett som hör till entrén och ett som hör till uteplatsen. På insidan av den vinklade spaljén finns det ett upphöjt blickfång som här utgörs av en en fontän, men det kan lika gärna vara en skulptur, en snygg kruka eller något annat som man tycker är fint. Det är bra om det är fint året runt eftersom det kommer vara iögonfallande inne i från huset då det är upphöjt.

Uteplatsen är formad som en ellips som skärs av utav husväggarna. Här ryms en liten matplats och en mysig vilohörna. Till matplatsen har jag valt ett runt bord eftersom de tar upp liten yta och samtidigt lät kan rymma ett par extra matgäster vid.

Uteplatsen ligger på husets norrsida med skugga hela dagen. På sådana platser är ljusa blommor och blad trevliga för att lysa upp platsen. På de två vinklade spaljéerna får var sin vit klätterros 'Polstjärnanan' slingra sig upp. Under blickfånget finns det kaukasisk förgätmigej som ger ett ett vackert vårflor och har fina vitbrokiga blad. Förgätmigejen får gärna "spilla" lite ut på baksidan av spaljén för att ge den där lite rufsigare känslan. Därtill finns tre buskrosor av sorten 'Louise Bugnet', en intill ytterdörren och två vid den yttre spaljén. 'Louise Bugnet' har vackra vita blommor, fina nypon och doftar underbart.

Tre klippta former (två koner och en pelare) stramar in det hela lite. Här kan man använda idegran, eller det giftfria alternativet lagerhägg.

Slutligen finns flocknävor som breda ut sig som fina marktäckare under rosorna, vitstrimmiga hostor intill en trampsten mellan entrén och uteplatsen och några julrosor intill spaljén på entrésidan.

Entré med kvällssol och krukträdgård

När man har en lång trappa upp till sin entré kan det vara fint att använda några av stegen till krukor. I det här fallet är trappan rätt smal och därför får den stora bulken av krukor får stå bredvid trappan. För att skapa balans finns ytterligare en grupp med krukor intill den befintliga ligusterhäcken som markerar gästparkeringen. Det ger en lite slingrande form på ingången vilket passar fint ihop med husets stil och den ölandssten som redan finns på platsen.

 

Lägg märke till att samma sex växter upprepas i krukorna. Det ger ett mycket lugnare intryck än om man har olika växter i varje kruka. För att undvika att behöva köpa nya växter hela tiden kan man välja att ha en perenn stomme och en eller två säsongsväxter. I det här fallet utgör tuja, stensöta, rödbladig och limefärgad alunrot stommen. De funkar fint att ha i kruka, trivs i det halvskuggiga läget och är fina året runt. Sedan finns ytterligare två växtplatser som här utgörs av hortensia och snöflinga. De kan antingen båda bytas ut mot någon fin vinterblomma när de börjar se tråkiga ut eller så kan man nöja sig med att bara byta ut i krukorna med snöflingan och ställa undan hortensiorna på någon skyddad plats där man inte ser dem så mycket och ha t.ex. ljuslyktor och granris på deras plats.

Gruppen med krukor vid trappan får sällskap av en rabatt med rhododendron som hjälper till att förankra trappan lite vid marken. En klätterhortensia får också växa här och slingra sig upp för portalen som leder ner till trädgården. Den här placeringen av klätterhortensia innebär att man behöver hålla efter växten lite med årlig beskärning om man vill undvika att den fäster i husfasaden.

Framsidan är den enda platsen där det finns kvällssol i trädgården och därför har en bänk placerats på platsen där soptunnorna brukat stå (dessa har flyttats en liten bit längre bort). På vardera sida om bänken finns en vidjehortensia utplacerad för lång blomning.

Den gamla granen som fanns på platsen gör det svårt att odla något annat. Genom att ta bort toppen kan man använda stammen som växtstöd till ytterligare en klätterhortensia. Det ger fin balans med klätterhortensian uppför portalen. Efter många år med en gran är jorden på platsen förmodligen väldigt mager och det är viktigt att jordförbättra innan plantering. En magnolia på bänkens högra sida får också plats.

Bakom granstammen finns det också plats för cyklar.

En berså under äppelträdet

Äppelträdet är i mitt tycke ett av de vackraste träden vi har, speciellt de som har några år på nacken. Just sådana äldre träd har man ju sällan själv planterat och ibland kan de stå på ett sätt som gör det lite svårt att använda ytan runt dem, so var fallet i den här trädgården där äppelträdet stod på en liten gräsplätt på sidan av huset som var inklämd mellan grannens tomt och den stig som tog besökare från entrén till baksidan.

Det blir lätt en plats man bara går förbi, men med sin vandrande skugga lämpar sig platsen fint för en liten uteplats. En organiskt formad grusplätt är här placerad runt trädstammen, stor nog för ett litet bord med stolar, eller som här – en hängmatta. Kring platsen har häcken mot grannen fått fortsätta i en svepande nedåtgående form.

Både på insidan och utsidan av häcken finns det plats för härliga perenner. Två rostorn ger höjd åt planteringarna.

Från hängmattan har man uppsikt mot slänten där barnen leker (se förra inlägget) och mot en krukträdgård med skuggväxter intill källardörren.

En slänt för lek

Många är det som har en slänt i sin trädgård. En slänt som kan vara svår att veta vad man ska göra med. Ett alternativ kan ju vara att terrassera, ett annat att plantera buskar och marktäckare. I det här fallet har jag föreslagit något annat.

Slänten tillhör en barnfamilj som gärna ville ha lite lekelement in i trädgården. Istället för att bygga lekställning på de platta ytorna som man kanske gärna vill ha till annat blev det här en lekställning i slänten omgiven av lite olika buskar. Den naturliga sluttningen är bra att utnyttja till rutschkana och lekställningen är byggd i två nivåer med ett litet hus och en terrass med blomlådor där barnen själva kan få så blommor eller kanske smultron.

Bakom lekställningen finns de plats med en sandlåda och mellan lekställningen och huset går det en gång. Gången är bra eftersom den dels utgör en buffert mellan växterna och husfasaden som man många gånger vill skydda från den fukt växter ofta kan bidra mer och eftersom den dels utgör en plats där man kan dra upp skottkärror och barnvagnar till trädgårdens övre del. Det senare var viktigt eftersom trädgården i övrigt var trasserad.

Slänten överblickas både ifrån köksträdgården och ifrån äppleträdsbersån så såväl flitiga som vilande föräldrar kan slänga en blick på sina lekande barn. Hur bersån ser ut blir det mer om i nästa inlägg.