Äppelträdet är i mitt tycke ett av
de vackraste träden vi har, speciellt de som har några år på
nacken. Just sådana äldre träd har man ju sällan själv planterat
och ibland kan de stå på ett sätt som gör det lite svårt att
använda ytan runt dem, so var fallet i den här trädgården där
äppelträdet stod på en liten gräsplätt på sidan av huset som
var inklämd mellan grannens tomt och den stig som tog besökare från
entrén till baksidan.
Det blir lätt en plats man bara går
förbi, men med sin vandrande skugga lämpar sig platsen fint för en
liten uteplats. En organiskt formad grusplätt är här placerad runt
trädstammen, stor nog för ett litet bord med stolar, eller som här
– en hängmatta. Kring platsen har häcken mot grannen fått
fortsätta i en svepande nedåtgående form.
Både på insidan och utsidan av häcken
finns det plats för härliga perenner. Två rostorn ger höjd åt
planteringarna.
Från hängmattan har man uppsikt mot
slänten där barnen leker (se förra inlägget) och mot en
krukträdgård med skuggväxter intill källardörren.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar