Entré med kvällssol och krukträdgård

När man har en lång trappa upp till sin entré kan det vara fint att använda några av stegen till krukor. I det här fallet är trappan rätt smal och därför får den stora bulken av krukor får stå bredvid trappan. För att skapa balans finns ytterligare en grupp med krukor intill den befintliga ligusterhäcken som markerar gästparkeringen. Det ger en lite slingrande form på ingången vilket passar fint ihop med husets stil och den ölandssten som redan finns på platsen.

 

Lägg märke till att samma sex växter upprepas i krukorna. Det ger ett mycket lugnare intryck än om man har olika växter i varje kruka. För att undvika att behöva köpa nya växter hela tiden kan man välja att ha en perenn stomme och en eller två säsongsväxter. I det här fallet utgör tuja, stensöta, rödbladig och limefärgad alunrot stommen. De funkar fint att ha i kruka, trivs i det halvskuggiga läget och är fina året runt. Sedan finns ytterligare två växtplatser som här utgörs av hortensia och snöflinga. De kan antingen båda bytas ut mot någon fin vinterblomma när de börjar se tråkiga ut eller så kan man nöja sig med att bara byta ut i krukorna med snöflingan och ställa undan hortensiorna på någon skyddad plats där man inte ser dem så mycket och ha t.ex. ljuslyktor och granris på deras plats.

Gruppen med krukor vid trappan får sällskap av en rabatt med rhododendron som hjälper till att förankra trappan lite vid marken. En klätterhortensia får också växa här och slingra sig upp för portalen som leder ner till trädgården. Den här placeringen av klätterhortensia innebär att man behöver hålla efter växten lite med årlig beskärning om man vill undvika att den fäster i husfasaden.

Framsidan är den enda platsen där det finns kvällssol i trädgården och därför har en bänk placerats på platsen där soptunnorna brukat stå (dessa har flyttats en liten bit längre bort). På vardera sida om bänken finns en vidjehortensia utplacerad för lång blomning.

Den gamla granen som fanns på platsen gör det svårt att odla något annat. Genom att ta bort toppen kan man använda stammen som växtstöd till ytterligare en klätterhortensia. Det ger fin balans med klätterhortensian uppför portalen. Efter många år med en gran är jorden på platsen förmodligen väldigt mager och det är viktigt att jordförbättra innan plantering. En magnolia på bänkens högra sida får också plats.

Bakom granstammen finns det också plats för cyklar.

En berså under äppelträdet

Äppelträdet är i mitt tycke ett av de vackraste träden vi har, speciellt de som har några år på nacken. Just sådana äldre träd har man ju sällan själv planterat och ibland kan de stå på ett sätt som gör det lite svårt att använda ytan runt dem, so var fallet i den här trädgården där äppelträdet stod på en liten gräsplätt på sidan av huset som var inklämd mellan grannens tomt och den stig som tog besökare från entrén till baksidan.

Det blir lätt en plats man bara går förbi, men med sin vandrande skugga lämpar sig platsen fint för en liten uteplats. En organiskt formad grusplätt är här placerad runt trädstammen, stor nog för ett litet bord med stolar, eller som här – en hängmatta. Kring platsen har häcken mot grannen fått fortsätta i en svepande nedåtgående form.

Både på insidan och utsidan av häcken finns det plats för härliga perenner. Två rostorn ger höjd åt planteringarna.

Från hängmattan har man uppsikt mot slänten där barnen leker (se förra inlägget) och mot en krukträdgård med skuggväxter intill källardörren.

En slänt för lek

Många är det som har en slänt i sin trädgård. En slänt som kan vara svår att veta vad man ska göra med. Ett alternativ kan ju vara att terrassera, ett annat att plantera buskar och marktäckare. I det här fallet har jag föreslagit något annat.

Slänten tillhör en barnfamilj som gärna ville ha lite lekelement in i trädgården. Istället för att bygga lekställning på de platta ytorna som man kanske gärna vill ha till annat blev det här en lekställning i slänten omgiven av lite olika buskar. Den naturliga sluttningen är bra att utnyttja till rutschkana och lekställningen är byggd i två nivåer med ett litet hus och en terrass med blomlådor där barnen själva kan få så blommor eller kanske smultron.

Bakom lekställningen finns de plats med en sandlåda och mellan lekställningen och huset går det en gång. Gången är bra eftersom den dels utgör en buffert mellan växterna och husfasaden som man många gånger vill skydda från den fukt växter ofta kan bidra mer och eftersom den dels utgör en plats där man kan dra upp skottkärror och barnvagnar till trädgårdens övre del. Det senare var viktigt eftersom trädgården i övrigt var trasserad.

Slänten överblickas både ifrån köksträdgården och ifrån äppleträdsbersån så såväl flitiga som vilande föräldrar kan slänga en blick på sina lekande barn. Hur bersån ser ut blir det mer om i nästa inlägg.

Att anlägga nya rum i en delvist uppbyggd trädgård

Många gånger bygger man inte upp en trädgård från grunden, utan har en hel del saker att rätta sig efter. Så är fallet i den här trädgården där det redan fanns två fina äppelträd, några buskar, en delvist terrasserad slänt, en liten gjuten damm, en altan och ett växthus och en gång i ölandssten mellan ingången till trädgården på framsidan och trappan upp till den övre platån.

Därtill har ägarna snyggat till framsidan med hjälp av grus, mera ölandssten, en plats för sopkärl och en snygg ligusterhäck som ramar in gästparkeringen. Dessutom har de utnyttjat området kring växthuset för att anlägga en fin köksträdgård. Nu återstår funderingar kring hur resten av trädgården ska indelas, där särskilt slänten, platsen intill källardörren och området runt om det nedre äppelträdet känns lite trixiga.

När man ska bestämma var man ska anlägga nya trädgårdsrum tycker jag om att börja med att placera ut eventuella yttre väggar och stigar som binder ihop befintliga rum så att man slipper trampa upp lervälling om man vill vara i sin trädgård under tidig vår och sen höst. Här fick det bli en fortsättning på gången för att binda ihop den undre platån med altantrappan. Trädgården ramas redan in av ett trådstaket, men för att göra den mer privat kan man lägga till en häck kring den övre delen. Liguster är ett bra val, dels för att det binder ihop med framsidan och dels för att ligusterhäckar är väldigt flexibla och kan formas om för att anpassas till nya önskemål på trädgårdens utformning.

Nästa steg blir att placera ut alla större vistelseytor. I den övre delen av trädgården blir det en lätt njurformad gräsmatta, en plats för att äta (där det är tänkt att bli lite skugga som komplement till den soliga altanen) och en plats för en studsmatta. I den nedre delen blir det en liten stensättning i samma ölandssten som gången kring källardörren. Kring äppelträdet blir ett lite grusat område där man kan dra sig undan lite med en bok eller liknande.

Områdena som blir över blir fina för planteringar, så krypin och kanske ytterligare några gångar som förbinder de olika trädgårdsrummen. Genom att först placera ut vistelseytor och låta planteringar fyll tomrummen får man en trädgård där man är omgiven av grönska istället för att planteringarna blir som öar man kan gå omkring och beundra från utrymmet emellan dem, lite likt en museeutställning (det kan också vara väldigt fint, t.ex. vid en entré om man har utrymmet).

Innan man börjar fylla ut de tomma utrymmena kan det vara en bra idé att placera ytterligare gångar och några väggar som skiljer områdena åt. Här placeras en grusgång längs med gräsmattan från trappan till uteplatsen bredvid studsmattan och en i slänten där man kan ta sig upp med en skottkärra, barnvagn eller dylikt. Vad gäller väggar förlängs häcken längs med gräsmattan för att skilja av studsmattan lite och uteplatsen ramas in med en pergola som både skapa genomskinliga väggar och hjälper till att skapa skugga. Mellan gräsmattan och slänten blir det tre rosenbågar medan bersån under äppelträdet ramas in av ytterligare en ligusterhäck som får vara hög närmast grannen och sedan successivt sänks.

Nu börjar det roligaste, nämligen att fylla utrymmena med växter och annat.