Sätt känsla med växter: Perenner eller Endungar

Samma utrymme kan upplevas olika beroende på vilka växter man planterar. Här är två olika växtförslag till en inre trädgård som presenterades förrförra inlägget. I det första förslaget har jag hämtat inspiration från Drömparken i Enköping (ett jättefint utflyktsmål om ni har vägarna förbi).  

Här ligger fokus på perennplanteringar. De två odlingslådorna som skiljer pergolan från övriga utrymmet får stoltsera med prydnadsgräs. Olika typer av prydnadsgräs går också i stråk igenom rabatterna tillsammans med sensommarperenner. Sex höga pelare av idegran stramar upp intrycket och ger vacker struktur på vintern. Medan idegranspelarna är symmetriskt placerade kring mittgången får perennerna och gräset en mera fri utformning för att ge ett vildare uttryck och ytterligare framhäva kontrasten.

I den sista rabatten får perennerna sällskap av ett lite större träd som t.ex. en lind eller en lönn.

Det sista växtförslaget ämnar att efterlikna de små växtöar man ser runt omkring på åkrar. Utsprida enar och större stenar får sällskap av marktäckare och lövfällande träd och buskar.

Växtvalen är i många fall förädlade trädgårdsväxter snarare än de vilda alternativen. En trollhassel ger tidig blomning och en rönn fin höstfärg och bär som pryder in på vintern. I lådorna intill pergolan finns dvärgtallar och runt omkring i grupper står amerikanska blåbär som har fantastiska höstfärger och vackra röda grenar på vintern.

I halvskuggan intill huset står en fläder och oxbär reflekterar rönnen med sina röda bär.

Vill du se fler växtförslag till den här platsen, så kika på de två tidigare inläggen.  

Sätt känsla med växter: Klassiskt med Rosor eller Modern Björkäng

I förra inlägget presenterades den här ”lilla” trädgården i en trädgård. I det inlägget föreslogs blommande träd och buskar ihop med formklippta klot, gräs och marktäckare. Här visas två andra växtförslag som sätter en helt annan känsla i trädgården.

I det första ges en klassisk känsla där rabatterna får struktur av låga buxbomsparterrer som fylls av rostorn och sommarblomning. Buxbommen återkommer också i form av klot i odlingslådorna vid pergolan där de får sällskap av klematis och flocknävor.

Medan de två spegelvända rabatterna på var sida om mittengången är srpängfyllda med rosor, är den intill sidan vigd åt sommarblommor, där man kan välja att alltid ha sina favoriter, eller byta tema varje år. De mörkgröna rospelarna ger tillsammans med buxbomsmönstret vacker vinterstruktur och blir särskilt fint mot en kringliggande häck av något kontrasterande, t.ex. avenbok som håller en vacker brun vinterfärg med sina löv.

I det andra förslaget är stilen helt annorlunda. Det utgår ifrån fem himalayabjörkar vars vita stammar kommer avteckna sig vackert mot en vintergrön häck som t.ex. tuja eller idegran. De gör sig också fint mot det gråa på trädetaljerna och husets fasad.

Mer vintergrönt förekommer i odlingslådorna i form av lagerhägg.

Det är ökänt svårt att odla under björkar, men något som jag faktiskt har sett fungera är att ha äng. Man måste ha lite tålamod när man anlägger äng och acceptera att man inte helt kan styra floran. Det som trivs kommer att trivas, och andra växter kommer inte det, men efter några år kan man ha fin kontinuerlig blomning från vitsippor och gullvivor på våren till röllekan på sensommaren. Det kommer vara en riktigt lättskött prydnadsträdgård och är dessutom bra för insekterna.

Göra en mysigare trädgård vid nybygge; Skapa en trädgård i trädgården

När man går i ett område med nybyggda hus ser man att många rullar ut gräsmatta, planterar en häck runt tomten, bygger en altan med lite lä och planterar ett par träd. En sån trädgård tar många år att bli mysig och ofta saknas det stora träd i närheten som annars skulle kunna ge lite lummighet.

Vad kan man då göra åt en stor nyanlagd tomt utan att behöva tackla hela trädgården på en gång?

Ett sätt kan vara att stycka av trädgården så att man får ett mindre område närmast huset där man gränsar av med byggnader, spaljéer eller en häck. Området bör vara tillräckligt stort för att rymma åtminstone en uteplats och några stora rabatter så att man har något fint att titta på inne ifrån huset.

I det här förslaget har jag utgått ifrån husets symmetri och låtit en häck gå runt som en bruten cirkel från garaget och runt till tomtgränsen, vilket ger en inre trädgård på ca 300 kvm. Genom att avvakta med att plantera häck runt om tomten kan man kosta på sig en större häck till den mindre biten. Här är hela innergården stenlagd, men vill man hellre, kan man välja att ha gräsmatta på en stor del av den istället.

Tre stora rabatter, en damm och en pergola fungerar som rumsavdelare i den lilla trädgården. Den stora pergolan närmast garaget rymmer både utekök och matplats. Den har en brasa på ena kortsidan och två stora odlingslådor som ytterligare separerar den ifrån resten av ytan.

Fem öppningar i häcken ger, tillsammans men en port i planket mellan huset och garaget, tillgång till övriga trädgården. Tre av dem är placerade så att siktlinjer går igenom dem från de tre glaspartierna runt huset. När man så småningom börjar anlägga resten av trädgården kan man tänka på att placera blickfång i slutet av dessa. Här är blickfången representerade av ett orangeri, en köksträdgård och en lekställning (för att locka ut barnen i trädgården).

Växterna här är valda för att skapa en vacker trädgård med form och textur hela året eftersom innergården är synlig inne ifrån huset. De spegelvända rabatterna på vardera sida av mittgången består vardera av tre mindre prydnadskörsbär, ett blodplommon, formklippta, vintergröna klot, prydnadsgräs och vintergröna marktäckare. I lådorna intill pergolan finns mer vintergrönt i form av bambu. Den östra rabatten stoltserar med en magnolia, tre hortensior, prydnadsgräs och två olika marktäckaren.

Det finns naturligtvis flera sätt att uppnå en vacker trädgård året om. Nästa inlägg kommer visa samma innergård med nya växtförslag som ger en helt annan känsla.

Få en liten trädgård att verka större

Det finns många olika trix man kan utnyttja för att ge illusionen av att en liten trädgård är större än vad den är. Ett sådant är att använda linjer som går i vinkel mottomtens linjer eftersom man då skapar ett siktdjup på diagonalen och dessutom ger ge vinklade linjerna känslan av att trädgården är större än vad den är.

Ett annat sätt är att utnyttja cirkelformer eftersom de ger illusionen av en bredare trädgård. Det är framförallt praktiskt om man har en långsmal trädgård.

Man kan också fuska lite med perspektiven. I den här 80 kvm stora trädgården är den bortre pergolan lägre än den främre. Det är dessutom närmare mellan stolparna i den bortre pergolan. Båda de här två sakerna hjälper till att lura ögat att tro att den bortre pergolan ligger längre bort och att trädgården därmed är större än vad den är.

Utöver pergolorna har häcken också breddats och klippts till en lägre höjd längre bort, nättare möbler har valts till den bortre uteplatsen och en del växter upprepas (tre pelartujor och en grupp med formklippta klot) genom trädgården där de som växer närmre huset är klippta större än de som växer längre bort.

Liten uteplats på skuggig radhusframsida

Något av det roligaste jag vet är när en bloggläsare kontaktar mig för att få hjälp med utformningen av något i dennes trädgård. Här var det en radhusägare som hade en liten uteplats bredvid ingången på framsidan som de inte riktigt visste hur de skulle utforma.

I det här förslaget har jag utgått ifrån två spaljéskärmar som ligger omlott. Med glesa spaljéer kommer man att kunna se igenom och få ett luftigt intryck samtidigt som blicken bryts lite, så att man inte fokuserar så mycket på bilarna som står parkerade utanför. Man får en ombonad plats utan att känna sig för instängd.

Den bortre spaljén, som är lite lägre än den närmre, har en överliggare medan den närmre spaljén är står i 90 graders vinkel. Den vinklade spaljén speglas i hörnet intill husväggen (fast ca 20-30 cm från vardera vägg för att skydda fasaden lite mot fukt). Här är spaljén i samma höjd men något smalare.

Spaljéerna delar in framsidan i två trädgårdsrum. Ett som hör till entrén och ett som hör till uteplatsen. På insidan av den vinklade spaljén finns det ett upphöjt blickfång som här utgörs av en en fontän, men det kan lika gärna vara en skulptur, en snygg kruka eller något annat som man tycker är fint. Det är bra om det är fint året runt eftersom det kommer vara iögonfallande inne i från huset då det är upphöjt.

Uteplatsen är formad som en ellips som skärs av utav husväggarna. Här ryms en liten matplats och en mysig vilohörna. Till matplatsen har jag valt ett runt bord eftersom de tar upp liten yta och samtidigt lät kan rymma ett par extra matgäster vid.

Uteplatsen ligger på husets norrsida med skugga hela dagen. På sådana platser är ljusa blommor och blad trevliga för att lysa upp platsen. På de två vinklade spaljéerna får var sin vit klätterros 'Polstjärnanan' slingra sig upp. Under blickfånget finns det kaukasisk förgätmigej som ger ett ett vackert vårflor och har fina vitbrokiga blad. Förgätmigejen får gärna "spilla" lite ut på baksidan av spaljén för att ge den där lite rufsigare känslan. Därtill finns tre buskrosor av sorten 'Louise Bugnet', en intill ytterdörren och två vid den yttre spaljén. 'Louise Bugnet' har vackra vita blommor, fina nypon och doftar underbart.

Tre klippta former (två koner och en pelare) stramar in det hela lite. Här kan man använda idegran, eller det giftfria alternativet lagerhägg.

Slutligen finns flocknävor som breda ut sig som fina marktäckare under rosorna, vitstrimmiga hostor intill en trampsten mellan entrén och uteplatsen och några julrosor intill spaljén på entrésidan.

Entré med kvällssol och krukträdgård

När man har en lång trappa upp till sin entré kan det vara fint att använda några av stegen till krukor. I det här fallet är trappan rätt smal och därför får den stora bulken av krukor får stå bredvid trappan. För att skapa balans finns ytterligare en grupp med krukor intill den befintliga ligusterhäcken som markerar gästparkeringen. Det ger en lite slingrande form på ingången vilket passar fint ihop med husets stil och den ölandssten som redan finns på platsen.

 

Lägg märke till att samma sex växter upprepas i krukorna. Det ger ett mycket lugnare intryck än om man har olika växter i varje kruka. För att undvika att behöva köpa nya växter hela tiden kan man välja att ha en perenn stomme och en eller två säsongsväxter. I det här fallet utgör tuja, stensöta, rödbladig och limefärgad alunrot stommen. De funkar fint att ha i kruka, trivs i det halvskuggiga läget och är fina året runt. Sedan finns ytterligare två växtplatser som här utgörs av hortensia och snöflinga. De kan antingen båda bytas ut mot någon fin vinterblomma när de börjar se tråkiga ut eller så kan man nöja sig med att bara byta ut i krukorna med snöflingan och ställa undan hortensiorna på någon skyddad plats där man inte ser dem så mycket och ha t.ex. ljuslyktor och granris på deras plats.

Gruppen med krukor vid trappan får sällskap av en rabatt med rhododendron som hjälper till att förankra trappan lite vid marken. En klätterhortensia får också växa här och slingra sig upp för portalen som leder ner till trädgården. Den här placeringen av klätterhortensia innebär att man behöver hålla efter växten lite med årlig beskärning om man vill undvika att den fäster i husfasaden.

Framsidan är den enda platsen där det finns kvällssol i trädgården och därför har en bänk placerats på platsen där soptunnorna brukat stå (dessa har flyttats en liten bit längre bort). På vardera sida om bänken finns en vidjehortensia utplacerad för lång blomning.

Den gamla granen som fanns på platsen gör det svårt att odla något annat. Genom att ta bort toppen kan man använda stammen som växtstöd till ytterligare en klätterhortensia. Det ger fin balans med klätterhortensian uppför portalen. Efter många år med en gran är jorden på platsen förmodligen väldigt mager och det är viktigt att jordförbättra innan plantering. En magnolia på bänkens högra sida får också plats.

Bakom granstammen finns det också plats för cyklar.

En berså under äppelträdet

Äppelträdet är i mitt tycke ett av de vackraste träden vi har, speciellt de som har några år på nacken. Just sådana äldre träd har man ju sällan själv planterat och ibland kan de stå på ett sätt som gör det lite svårt att använda ytan runt dem, so var fallet i den här trädgården där äppelträdet stod på en liten gräsplätt på sidan av huset som var inklämd mellan grannens tomt och den stig som tog besökare från entrén till baksidan.

Det blir lätt en plats man bara går förbi, men med sin vandrande skugga lämpar sig platsen fint för en liten uteplats. En organiskt formad grusplätt är här placerad runt trädstammen, stor nog för ett litet bord med stolar, eller som här – en hängmatta. Kring platsen har häcken mot grannen fått fortsätta i en svepande nedåtgående form.

Både på insidan och utsidan av häcken finns det plats för härliga perenner. Två rostorn ger höjd åt planteringarna.

Från hängmattan har man uppsikt mot slänten där barnen leker (se förra inlägget) och mot en krukträdgård med skuggväxter intill källardörren.

En slänt för lek

Många är det som har en slänt i sin trädgård. En slänt som kan vara svår att veta vad man ska göra med. Ett alternativ kan ju vara att terrassera, ett annat att plantera buskar och marktäckare. I det här fallet har jag föreslagit något annat.

Slänten tillhör en barnfamilj som gärna ville ha lite lekelement in i trädgården. Istället för att bygga lekställning på de platta ytorna som man kanske gärna vill ha till annat blev det här en lekställning i slänten omgiven av lite olika buskar. Den naturliga sluttningen är bra att utnyttja till rutschkana och lekställningen är byggd i två nivåer med ett litet hus och en terrass med blomlådor där barnen själva kan få så blommor eller kanske smultron.

Bakom lekställningen finns de plats med en sandlåda och mellan lekställningen och huset går det en gång. Gången är bra eftersom den dels utgör en buffert mellan växterna och husfasaden som man många gånger vill skydda från den fukt växter ofta kan bidra mer och eftersom den dels utgör en plats där man kan dra upp skottkärror och barnvagnar till trädgårdens övre del. Det senare var viktigt eftersom trädgården i övrigt var trasserad.

Slänten överblickas både ifrån köksträdgården och ifrån äppleträdsbersån så såväl flitiga som vilande föräldrar kan slänga en blick på sina lekande barn. Hur bersån ser ut blir det mer om i nästa inlägg.

Att anlägga nya rum i en delvist uppbyggd trädgård

Många gånger bygger man inte upp en trädgård från grunden, utan har en hel del saker att rätta sig efter. Så är fallet i den här trädgården där det redan fanns två fina äppelträd, några buskar, en delvist terrasserad slänt, en liten gjuten damm, en altan och ett växthus och en gång i ölandssten mellan ingången till trädgården på framsidan och trappan upp till den övre platån.

Därtill har ägarna snyggat till framsidan med hjälp av grus, mera ölandssten, en plats för sopkärl och en snygg ligusterhäck som ramar in gästparkeringen. Dessutom har de utnyttjat området kring växthuset för att anlägga en fin köksträdgård. Nu återstår funderingar kring hur resten av trädgården ska indelas, där särskilt slänten, platsen intill källardörren och området runt om det nedre äppelträdet känns lite trixiga.

När man ska bestämma var man ska anlägga nya trädgårdsrum tycker jag om att börja med att placera ut eventuella yttre väggar och stigar som binder ihop befintliga rum så att man slipper trampa upp lervälling om man vill vara i sin trädgård under tidig vår och sen höst. Här fick det bli en fortsättning på gången för att binda ihop den undre platån med altantrappan. Trädgården ramas redan in av ett trådstaket, men för att göra den mer privat kan man lägga till en häck kring den övre delen. Liguster är ett bra val, dels för att det binder ihop med framsidan och dels för att ligusterhäckar är väldigt flexibla och kan formas om för att anpassas till nya önskemål på trädgårdens utformning.

Nästa steg blir att placera ut alla större vistelseytor. I den övre delen av trädgården blir det en lätt njurformad gräsmatta, en plats för att äta (där det är tänkt att bli lite skugga som komplement till den soliga altanen) och en plats för en studsmatta. I den nedre delen blir det en liten stensättning i samma ölandssten som gången kring källardörren. Kring äppelträdet blir ett lite grusat område där man kan dra sig undan lite med en bok eller liknande.

Områdena som blir över blir fina för planteringar, så krypin och kanske ytterligare några gångar som förbinder de olika trädgårdsrummen. Genom att först placera ut vistelseytor och låta planteringar fyll tomrummen får man en trädgård där man är omgiven av grönska istället för att planteringarna blir som öar man kan gå omkring och beundra från utrymmet emellan dem, lite likt en museeutställning (det kan också vara väldigt fint, t.ex. vid en entré om man har utrymmet).

Innan man börjar fylla ut de tomma utrymmena kan det vara en bra idé att placera ytterligare gångar och några väggar som skiljer områdena åt. Här placeras en grusgång längs med gräsmattan från trappan till uteplatsen bredvid studsmattan och en i slänten där man kan ta sig upp med en skottkärra, barnvagn eller dylikt. Vad gäller väggar förlängs häcken längs med gräsmattan för att skilja av studsmattan lite och uteplatsen ramas in med en pergola som både skapa genomskinliga väggar och hjälper till att skapa skugga. Mellan gräsmattan och slänten blir det tre rosenbågar medan bersån under äppelträdet ramas in av ytterligare en ligusterhäck som får vara hög närmast grannen och sedan successivt sänks.

Nu börjar det roligaste, nämligen att fylla utrymmena med växter och annat.

Liten radhusträdgård på fem sätt: 5. Formell stil med väldoft

Nu har det blivit dags för min femte och sista design till den lilla radhusträdgården på 7x8 meter (56 kvm) tomt i nordvästligt läge med befintlig altan och bokhäck som fått stått mall till de senaste inläggen.