lördag 29 december 2018

Ny trädgård

Nu tog det väldigt mycket längre tid för mig att komma tillbaka hit än vad jag hade räknat med, men så kan det vara ibland :).

Det senaste inlägget (om man bortser från min lilla frånvarandesnotis) var inledningen på en följetong om årstider, men sedan dess har jag lite grann glömt vad den röda tråden skulle vara, så för nu släpper jag den tråden och så får vi se om jag kan återvända till den framöver.


Istället blir det lite tankar om min egen trädgård. I somras flyttade vi nämligen från vår lilla radhusträdgård i Storvreta för en lite större radhusträdgård två tågstopp längre söderut. Så glad jag var att vår nya framsida hade ett vackert gammalt äppleträd att stoltsera med. Visserligen var det en spricka i stammen och en stor ticka gav sig till känna, men med högmod tänkte jag att trädet säkert kunde klara flera år..... Ända till höstvindarna kom - och inte så kraftiga heller - och en av trädets största grenar helt plötsligt låg på marken.

Vi började dra lite mer i trädet och upptäckte att rötan trängt djupare in trädet än vi trott. Så hellre än att ge trädet några extra år och oroa oss för att det helt plötsligt tappar en stor gren på ett av barnen bestämde vi oss för att ge ett nytt träd lite extra tid att växa upp.

De senaste månaderna har vi funderat på lite olika alternativ. Här är det jag lutar mest åt i dagsläget.


Soptunnorna får gärna vara lättillgängliga både för oss och för sophämtarna så en liten gång på ena sidan av altanen går en liten skötselgång till tunnorna som då står lite ur synhåll när man går in genom entré grinden. 

Vinterformen utgörs av en formklippt häck, tre formklippta klot och en ginnalalön, (ett av mina absoluta favorit småträd)



En rabatt med primärt sensommar och höstblomande perenner bidrar till sensommarprakt och lönnens rödorangea höstfärg kontrasterar fint med mullbärsbuskens klargula.


På våren är perennrabatten och buskrabatterna fyllda med lökar - av varianten som rådjur än mindre förtjusta i, för vi har sett en del spår av dessa.


Stigarna som skiljer planteringsområdena åt gör det lättare att sköta planteringarna och komma åt att plocka vinbär eller smultron som ska få växa under som kantväxt.

Jag hoppas vi kommer igång med framsidan till våren och om det blir så här eller något helt annat återstår väl att se. Jag lägger nog upp några bilder när arbetet kommit igång.

Ni önskas ett gott 2019!
Rikke


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar